Mitt december började febrigt efter att precis ha tentapluggat som en dåre (troligen med för lite sömn). När sjukligheten släppte efter tre heldagars vilande så avverkades tre proppfulla veckor av mer plugg och diverse andra prestationer. När jag bestämde att jag skulle gå på julledigt den 22 december tog det ett bra tag innan jag kände att jag landade – t.o.m. flera dagar – men nu känner jag att jag varit inne i ett moln av mysigt, kreativt pysslande med avkoppling och harmoni i kroppen. Jag har lyssnat på väldigt många poddar och bl.a. varit djupt försjunken i ett rit-projekt som jag har haft fantastiskt roligt med. Jag har njutit och jag har gjort massor av saker som jag verkligen längtat efter. Det känns lyxigt och fint.
Imorgon är det nyår. Om ungefär ett dygn är det 2017 och jag känner att jag har ett fint 2016 att lägga i ryggsäcken. Jag har upplevt många saker, lärt mig mer om mig själv, blivit helt fenomenal på att hålla mina rutiner så som jag vill ha dem och en hel drös andra saker. Av 2017 önskar jag mig mer musik, mera regelbundet pianospelande och flitiga övningar för att hålla fingrarna i trim. Jag saknar att känna notläsningen flyta och tonerna fylla mitt huvud. Jag önskar mig en mindre orolig själ som bland prestationer ibland blir översvämmad av intryck och ambitioner. Jag önskar mig fler rit-projekt och vill gärna snöa in mig på några av de idéer jag har just nu. Framöver önskar jag mig nya tag med det kära cyklandet som jag hittat i höst. Jag önskar också att jag 2017 ger mig mer tid till att andas och bara vara.
När december är snötom och kal känns det tunga vita täcket lockande. Jag längtar efter att klä på mig massor av kläder och gå i den knastrande, mjuk-hårda, kramiga snön. Jag längtar efter promenader i skogen och många skratt med mina viktigaste och finaste. Och jag ser fram emot att fortsätta lära känna mig själv, så som jag är och så som jag vill vara, och alltid fortsätta att sträva efter att göra livet ännu mer glittrande.
Kommentera?
23:27