Jag halvligger i soffan med huvudvärk och är alldeles sliten efter en lång dag. Jag dricker mitt favoritte och tänker att det ska bli väldigt skönt att snart få krypa ner i sängen och slappna av i hela kroppen. Framför mig ser jag massor av ren, torr tvätt som hänger på två torkställningar, och jag orkar faktiskt inte plocka ihop det nu. I köket finns ett mindre diskberg, och städningsbehovet i allmänhet skriker efter att göra sig hört. Men just nu lyssnar jag bara på mig själv och mina behov, för jag har liksom inte riktigt tid med det andra.
Det är lite mycket nu och jag känner att jag måste ta en dag i taget för att kunna pussla ihop alla saker. Inget emotionellt ”mycket”, utan snarare flera deadlines och saker som ska göras på kort tid. Efter att igår ha varit väldigt uppgiven kring vilsna framtidstankar (som absolut var emotionellt) har jag ikväll konstaterat vad som troligen är det bästa för mig just nu. Skickade in en ansökan på vidare studier och känner att jag blev väldigt lugn av det. Check. Det ordnar sig. Nu släpper vi det. En sak i taget.
Jag längtar tills om precis en vecka, för då har jag avklarat den här delkursen, som varit en delkurs med väldigt många små moment vilket innebär att vi fått göra flera saker samtidigt, typ. Det känns rörigt och i en gruppuppgift har vi dessutom haft det väldigt kämpigt, vilket bidrar till en längtan om att bara få det överstökat. Ja, jag är väldigt längtande just nu känner jag. Längtar efter att checka av detta, längtar efter en ledig dag att göra något kul på, längtar efter att känna våren ännu mer än vad jag hittills gjort, längtar efter att gå i skogen, och jag längtar efter att få känna mig sådär stark och inspirerad och påfylld av energi.
Jag brukar oftast skriva av mig när jag är pigg, uppåt och klar i huvudet. Just nu är jag trött, typ mittemellan eller nollställd, och trög i skallen. Alltså pågår ingen jätteinspirerande ton i huvudet på mig just nu men det är ändå skönt att låta tankarna rinna ur mig. Imorgon ska jag ta nya tag, men fram tills dess så ska jag gosa ner mig i sängen och känna hur lent lakanet är, och hur goa mina kuddar är, och hur min kropp behöver den där avslappningen. Jag ska fixa den här veckan. Jag ska kämpa.
Kommentera?
21:51